Hoppa till huvudinnehåll

SVU-rapport 2018-04

Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar under de tre första månaderna genom länk som skickas ut i e-post. Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändlistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.

Rapportnr: 2018-04
Tyngd
: 2,6 MB
Publicerad: 2018-02-26
Totalt antal sidor: 68
Område: Avlopp & miljö

Titel: Avloppsslam på åkermark – vad behöver vi veta om oönskade organiska ämnen? 
Författare: Maritha Hörsing

Sökord: Organiska ämnen, organiska föreningar, avloppsslam, kretslopp
Keywords: Organic substances, organic pollutants, sewage sludge, sludge fertilization, cycle

Sammandrag: Rapporten ger en översikt av kunskapsläget för slamgödsling när det gäller oönskade organiska ämnen och läkemedelsrester. Den sammanfattar elva svenska studier. Resultaten har både modellerats med hjälp av datorprogram och analyserats utifrån prover på slam, jord och grödor. Vad behöver vi veta mer om oönskade organiska ämnen i slam? Kunskapsluckor identifieras i rapporten.

Sammanfattning: Slamgödslingens positiva och negativa effekter har diskuterats länge, och det finns ännu inte svar på alla frågor. Det är positivt att tillföra mull och näringsämnen i ett kretslopp mellan stad och land. Av de negativa aspekterna är det ofta slammets innehåll av metaller som har varit i fokus. Men slammet innehåller också många oönskade organiska ämnen som kan behöva tas bort genom uppströmsarbete. Ett av projektets mål var att identifiera kunskapsluckor för dessa ämnen för att med uppströmsarbete kunna fortsätta att använda avloppsslam som gödsel.

De flesta av de elva studierna är genomförda på skånska försöksfält som har slamgödslats sedan 1981. De första studierna startades i mitten av 1990-talet. Under tiden har metoderna förbättrats när det gäller analys av oönskade organiska ämnen i avloppsvatten, slam, jord och grödor. Detektionsgränserna har blivit lägre, och vissa av de ämnen som analyserades i början har uteslutits till förmån för nya och mer intressanta ämnen.

Studierna visar inte på någon risk för människa och miljö till följd av innehållet av oönskade organiska ämnen i det avloppsslam som används i dag på svenska åkrar. Av de ämnen som analyserats har koncentrationerna varit lägre i jord än i slam och ännu lägre i grödor. Ur ett tidsperspektiv på många generationer behövs det fortsatt utveckling av uppströmsarbetet och ytterligare kunskaper om oönskade organiska ämnen i slam och deras miljöeffekter.

Hittills har många men långt ifrån alla organiska kemikalier analyserats eller modellerats. De genomgångna rapporterna pekar på att modelleringsverktygen behöver vidareutvecklas för att bättre förutsäga vilka typer av organiska föreningar som är angelägna att minska tillförseln av till jord och därmed fokusera uppströmsarbetet på. Modeller behöver utvecklas för analys av andra organiska föreningar än de hittills undersökta, och modelleringen behöver förbättras när det gäller upptag i grödor. Dessutom behöver det utredas ytterligare hur oönskade organiska ämnen ackumuleras i marklevande organismer.

Rapporten är skriven av Maritha Hörsing, tidigare på Lunds tekniska högskola och KTH, numera vid Laxå Vatten AB. Tilläggas kan att två projekt finansierade av Svenskt Vatten nu (2017) undersöker dels förekomst av mikroplaster i det VA-tekniska kretsloppet, dels förekomst av antibiotikaresis­tenta bakterier i slam och slamgödslad jord. 

Tipsrapportlista