Hoppa till huvudinnehåll

Fem frågor till EU-parlamentariker om vatten

I Vattenmagasinet redovisas några enkätsvar, på den här sidan har vi samlat alla svaren.

1. Vilken anser du är EU:s viktigaste vattenfråga just nu?

Fredrick Federley (C) 
– I översynen av dricksvatten bör vi ställa rimliga kvalitetskrav på mycket små vattenverk, som vi har många av i Sverige, samtidigt som kvalitén för dricksvatten förbättras. Jag vill också se skarpare förslag från kommissionen om läkemedelsrester i vatten.

Peter Lundgren (SD)
– I Östersjön råder syrebrist och bottendöd, orsakat av övergödning. Problematiken är regional, eftersom utsläppen av kväve och fosfor kommer från många olika källor i många länder.

Heléne Fritzon (S)
– Tillgång till rent och säkert dricksvatten. Fler plastprodukter där det finns bra ersättningsprodukter bör fasas ut från marknaden. Vi arbetar för att minska spridningen av mikroplaster.

Liberalerna* 
– Miljösituationen i våra hav och vattendrag som är kritisk på grund av utsläpp, övergödning, exploatering och på grund av allt skräp som är skadligt för fåglar, fiskar och däggdjur.

Malin Björk (V)
– Klimatförändringarna innebär att tillgången till vatten, särskilt för jordbruket, minskar drastiskt. Därför måste jordbruket använda vatten så effektivt som möjligt. Tillgång till billigt, rent dricksvatten är viktigt.

Alice Bah Kuhnke (MP)
– Skyddet av rent dricksvatten och grundvatten.

Sara Skyttedal (KD)
– Vattenåteranvändning i jordbruk och rening av avloppsvatten. Vi välkomnar initiativet att se över möjligheterna till vattenåteranvändning. 

Tomas Tobé (M)
– Vi måste ta krafttag för att begränsa utsläppen av kemikalier och plast i våra hav och vattendrag och minska nedskräpningen.

2. EU:s medlemsländer efterlever idag inte ramdirektivet för vatten. EU-kommissionen ser just nu över direktivet. Vad tycker du att man bör göra åt efterlevnaden?

Fredrick Federley (C) 
– Sverige uppfyller inte kraven och kommissionen får stämma medlemsländerna. Vi bör se över våra åtgärder i Sverige för att inte riskera en dyr nota, och investera i teknik som bättre renar bort kemikalier, mikroplaster, nanomaterial och läkemedelsrester. På EU-nivå råder fortfarande stor okunskap, framförallt om vad man inte bör slänga i toaletten. Informationskampanjer behövs.

Peter Lundgren (SD)
– Detta är väl ett typexempel på en fråga där EU inte spelar någon konstruktiv roll, givet att medlemsländerna har olika förutsättningar. Man bör ge medlemsländerna större flexibilitet i implementeringen av ramdirektivet.

Heléne Fritzon (S)
– Vi tycker som princip att EU:s länder ska följa de gemensamma regelverken. Det är viktigt att det framtida regelverket inte försvagas.

Liberalerna
– Vi vill se tydligare definitioner och mål och färre möjligheter till undantag. Övervakningen av reglerna bör resultera i konkreta och bindande åtgärdsplaner. Om medlemsländerna inte vidtar tillräckliga åtgärder ska sanktioner kunna utdömas.

Malin Björk (V)
– Såväl EU som medlemsländerna måste se till att reglerna efterlevs. För det krävs bra rådgivning, utbildning och styrmedel, och eventuellt böter. Det måste också införas bindande regler för att förhindra diffus förorening, som surt regn.

Alice Bah Kuhnke (MP)
– Idag ligger ansvaret på regionala instanser under Havs- och vattenmyndigheten i Sverige. Det vore bättre att arbetet kommer in i den gängse regionala strukturen och i kommunernas översiktsplanering. Implementeringen av direktivet har varit otydligt.

Sara Skyttedal (KD) 
– Ramdirektivet för vatten och dess ”dotterdirektiv” måste göras mer relevanta, bland annat genom att skala bort delar av direktivet som inte längre fyller en funktion. Fokus bör ligga på eftermontering. Genom att eftermontera reningsverk med den senaste teknologin kan lokala myndigheter efterleva kraven utan att kostnaderna dubblas.

Tomas Tobé (M) 
– Oavsett vilket direktiv det rör sig om är efterlevnaden central. Samtidigt gäller det också att se upp för överimplementering av direktiv, d.v.s. att mer långtgående krav än nödvändigt ställs på nationell nivå. 

3. EU:s gemensamma jordbrukspolitik håller på att ses över. Hur tycker du att EU ska styra jordbrukssektorns vattenpåverkan?

Fredrick Federley (C) 
– Jag vill att klimat- och miljönytta premieras mer. I kommissionens förslag finns det fler möjligheter för miljöinsatser och -ersättningar, något som vi välkomnar. Vi arbetar med att utforma förslaget på ett sätt som inte bidrar till en snedvriden konkurrens på den inre marknaden.

Peter Lundgren (SD) 
– Sverigedemokraterna vill att EU i högre grad överlåter åt medlemsländerna att implementera den gemensamma jordbrukspolitiken.

Heléne Fritzon (S) 
– För oss socialdemokrater är det viktigt att EU-länderna bättre efterlever regelverket för en hållbarare användning av bekämpningsmedel i jordbruket.

Liberalerna
– Liberalerna vill att jordbruksstödet går från direktstöd till mer stöd till miljö- och naturvård. Vi vill behålla landsbygdsprogrammet, som är viktigt för att kunna bevara öppna ängsmarker, miljöskydd och biologisk mångfald.

Malin Björk (V)
– Minskad köttkonsumtion är det effektivaste sättet att hushålla bättre med vattnet inom jordbrukssektorn. Vi måste också modernisera och effektivisera bevattningssystemen, minska användningen av sötvatten och minska vattenpåverkan från kemiska bekämpningsmedel och genom näringsläckage.

Alice Bah Kuhnke (MP)
– En starkare reglering av användning av kemiska bekämpningsmedel, ökat stöd till ekologiskt jordbruk.

Sara Skyttedal (KD)
– Direktiven ska förenkla och skapa incitament för jordbrukare att återvinna vatten, samt fastställa minimikrav för att säkerställa vattenkvaliteten. Fokus bör ligga på eftermontering. Mycket av den utrustning som används idag är föråldrad, vilket leder till vattenförluster.

Tomas Tobé (M) 
– Ambitionen bör vara att den gemensamma jordbrukspolitikens [landsbygdsprogram] ska vara miljösäkrad, men utan att det bidrar till onödigt regelkrångel.

4. EU-kommissionen lade i fjol fram ett förslag om återanvändning av vatten. Anser du att Sverige och övriga EU bör använda renat avfallsvatten i jordbruket?

Fredrick Federley (C) 
– Förslaget är bra eftersom vattenbrist kommer att bli ett växande problem. Viktigast är att alla medlemsländer har samma parametrar för att mäta och garantera livsmedelssäkerhet och miljöskydd. Sådana minimikrav på EU-nivå behövs eftersom vi har en inre marknad för varor.

Peter Lundgren (SD)
– Det är, återigen, en fråga där lösningarna måste anpassas till lokala förhållanden. Det finns ingen anledning för EU att stärka överstatligheten på detta område.

Heléne Fritzon (S) 
– Vi stödjer att EU-kommissionen nyligen presenterat ett lagförslag om att förbättra vattenåteranvändningen inom jordbruket.

Liberalerna 
– Återanvändning av vatten och avancerad vattenrening är viktigt för jordbruket. Vi ser gärna att man på EU-nivå tillsammans sprider och verkar för bra metoder. Det centrala är att de är säkra för miljö och människors och djurs hälsa.

Malin Björk (V) 
– I teorin är det en bra idé. Gemensamma regler är bra om kraven garanterar att hela EU håller en bra standard, och att länder får gå före. Om regleringen blir både ett golv och tak, och stannar vid att värna den inre marknaden för jordbruksprodukter och inte miljö och folkhälsa, ser jag begränsat värde i en sådan reglering.

Alice Bah Kuhnke (MP) 
– Förutsättningarna för länderna är olika. Det är viktigt att utveckla lokala lösningar utifrån lokala förutsättningar.

Sara Skyttedal (KD)
– Ja. Effektiv återanvändning av vattenresurser kommer vara avgörande för framförallt södra Europa som har haft stora problem med vattenbrist sommartid.

Tomas Tobé (M)
– Vi är överlag positiva till ett mer cirkulärt tänk och är exempelvis för att införa ett nationellt mål för fosforåtervinning. Vatten som uppfyller de miljökrav som finns ska kunna användas i jordbruket.

5. Dricksvattendirektivet ses över och frågan om tillgång till dricksvatten är central. Bör EU garanter att alla får tillgång till rent dricksvatten?

Fredrick Federley (C)
– Vi [i den liberala partigruppen] förstår att medborgare är oroade för tillgång till vatten. Däremot är dricksvattenförsörjning inte en EU-kompetens och jag anser inte att kommissionen ska lagstifta om sådant de inte har kompetens om, oavsett vad det rör.

Peter Lundgren (SD)
– Hårdare skrivningar än idag behövs inte eftersom det i grunden är ett nationellt ansvar. När frågan var uppe i oktober i Europaparlamentet försökte vi vara konstruktiva och rösta för förbättringar av direktivet, men valde att rösta nej i slutvoteringen. Nu förhandlas frågan med [minister]rådet och vi får återkomma till hur vi ser på sluttexten.

Heléne Fritzon (S) 
– Det är självklart att alla människor ska ha tillgång till rent och säkert dricksvatten, det får aldrig bli en kostnadsfråga.

Liberalerna 
– Tillgång till rent dricksvatten är avgörande för ett väl fungerande samhälle. Åtgärder för att säkra dricksvattenförsörjningen bör vidtas på nationell nivå. Det är mer effektivt än en garanti på EU-nivå.

Malin Björk (V) 
– Att ha tillgång till rent dricksvatten är en mänsklig rättighet. Jag tycker att det är rimligt att EU slår fast att medlemsländerna är skyldiga att se till att denna rättighet efterlevs i praktiken.

Alice Bah Kuhnke (MP)
– Ja. Rent vatten är bland det viktigaste vi har. Tillgången till rent vatten behöver stärkas särskilt för utsatta grupper.

Sara Skyttedal (KD)
– Ja, men inte att tillgången till vatten ska vara kostnadsfritt. Texten som antogs av parlamentet innehåller skrivningar om att "främja" allmän tillgång till vatten, vilket Kristdemokraterna stödjer. Däremot stödjer vi inte målsättningen om att "tillhandahålla" allmän tillgång till vatten, som skulle innebära gratis tillgång till vatten i offentliga byggnader.

Tomas Tobé (KD)
– Tillgången till rent dricksvatten är central för såväl folkhälsan som vårt välstånd. Men exakt hur EU:s medlemsländer väljer att reglera sin vattenmarknad bör även fortsättningsvis vara en nationell fråga.

 

* Liberalerna hade vid tiden för intervjun ingen toppkandidat inför EU-parlamentsvalet.
Fotnot: Samtliga svenska partier som idag är representerade i EU-parlamentet tillfrågades. Feministiskt initiativ (Fi) svarade inte.