Hoppa till huvudinnehåll

Innovativ bakterieanalys möjliggör noggrann övervakning av dricksvattenproduktion

Ur Vattenmagasinet nr 1 2018: Projektet ”Mikrobiell ekosystemteknik för säker och högkvalitativt dricksvatten” med finansiering från DRICKS (SVU), VR och Sweden Water Research, har i samverkan med Sydvatten och Ringsjöverket visat ny insikt om långsamfilter med hjälp av en ny analysmetod som effektivt kan följa den bakteriella floran från vattentäkt till kran.

Resultaten som nyligen publicerades i Water Research (doi: 10.1016/j. watres.2018.03.032) har bl.a. presenterats på Svenskt Vattens konferens, Forskning- och innovation för säkert dricksvatten, den 29–30 november 2017 i Stockholm.

Artikeln beskriver den nya analysmetoden, bakterieprofilering med DNAbaserad flödescytometri, samt visar nya rön om vad som styr biofilmens funktion i långsamfilter. Studien visar att funktionella biofilter signifikant bl.a. reducerar indikatororganismer, pH och TOC, men framförallt förändrar bakteriesammansättningen till fördel för s.k. ultramikrobakterier eller LNA (Low Nucleic Acid) bakterier. LNA bakterier är naturligt långsamväxande vattenbakterier som förmodligen inte härbärgerar några kända sjukdomsframkallande mikrober. Biofilterfunktionen är inte kopplad till schmutzdecke, det översta biofilmslagret, utan biofilmen i sandfiltret.

Studien visar hur man effektivt kan använda DNA-baserad flödescytometri för att övervaka långsamfiltrens funktion i drift och i samband med skumning. Metoden värderas nu bl.a. av Görvälnverket, Kvarnagårdens vattenverk och Ringsjöverket. Metodens enkelhet samt precision möjliggör att man för första gången kan förstå och optimera de mikrobiologiska processerna i dricksvattenberedningen samt framförallt övervaka den mikrobiella floran från vattentäkt till kran.

Chan, S., Pullerits, K., Riechelmann, J., Persson, K.M., Rådström, P., Paul,C.J. (2018). Monitoring biofilm function in new and matured full-scale slow sand filters using flow cytometric histogram image comparison (CHIC). Water Research. doi: 10.1016/j.watres.2018.03.032

Texten är hämtad från Vattenmagasinet nr 1-2018.