Hoppa till huvudinnehåll

Aktuellt från Bryssel

Just nu är det mycket som händer i Bryssel som kommer att få stor påverkan för den svenska vattensektorn framöver. Inte mindre än 14 EU direktiv eller strategier, med starka kopplingar till allmänna vattentjänster, är uppe för översyn inom de närmaste åren. När direktiven förändras måste den svenska lagstiftningen anpassas för att vara förenlig med dessa.

Direktiven befinner sig i olika skeden i europeiska processen. Översynen av dricksvattendirektivet handlar bland annat om rätten till rent vatten för alla grupper i samhället, ökad information till kunderna, krav på material i kontakt med dricksvatten, vattenkvalitet och ökad kontroll. EU-kommissionen har lämnat ett förslag till förändring av det befintliga direktivet. Sedan har förslaget lämnats över för synpunkter och godkännande i EU- parlamentet. EU-parlamentet har sedan tagit fram ett förslag till förändringar som de röstade om den 23 oktober. Nu är det upp till EU-rådet att ta ställning till kommissionens förslag.

Kommissionen utvärderar nu ramdirektivet för vatten och avloppsdirektivet för att bedöma huruvida dessa bör förändras eller inte. Det finns viktiga svenska intressen i denna förändringsprocess. Ramvattendirektivet reglerar vattenförvaltningen och målet är att förbättra statusen i alla vattenförekomster. Sverige har betydligt fler vattenförekomster än andra länder i EU och tillämpningen av direktivet är idag hämmande för hela den svenska samhällsutvecklingen. Det är därför många aktörer som är intresserade av kommissionens översyn.

För den svenska vattensektorn är det viktigt att de som har nytta av vattentjänsterna också är med och finansierar dessa. Det är också viktigt att det är möjligt att uppnå god status i vattenförekomsterna genom rimliga åtgärder. För att möjliggöra detta måste ursprungstillståndet vara rimligt och ta hänsyn till mänsklig aktivitet. Vattenförvaltningen försvårar idag exempelvis utbyggnad av avloppsreningsverk trots att denna verksamhet medför en förbättring av miljön.

Avloppsdirektivet har bland annat inneburit att EU-kommissionen har inlett två överträdelseärenden riktade mot Sverige. Direktivet ställer krav på sekundär rening och möjliggör vissa undantag vid kallt klimat. Direktivets utformning är dock anpassat till att kallt klimat är vanligt i högt belägna bergsregioner 1500 m över havet. I norra Sverige förekommer dock kallt klimat även på lägre höjd, vilket försvårar en effektiv biologisk rening. Direktivet ställer också krav på rapportering av utsläpp.

Många andra viktiga frågor diskuteras också för närvarande som påverkar vattensektorn. Det rör sig om användning av renat avloppsvatten för bevattning, säkerhet på samhällsviktig infrastruktur, klimatanpassning, läkemedelsrening, kemikalielagstiftning, mikroplaster, våtservetter, badvattenkvalitet mm.

Det som händer i Bryssel får konsekvenser i Sverige långt senare när direktiven ska implementeras. I den processen kan det vara för sent att påverka utformningen oavsett hur rimliga synpunkter man än har. Många sektorer som jordbruk, kemikalieindustrin, el mfl är med och framför sina intressen redan när kommissionen utvärderar behovet av ny reglering. Det är viktigt att de svenska förhållanden för VA-verksamheten och eventuella konsekvenser för denna finns med i bedömningen.

Svenskt Vatten är aktiva i EurEau som företräder 29 nationella branschorganisationer i Europa. I detta arbete gäller det att veta vilka frågor som är aktuella inom EU, men också vilken påverkan det får för de svenska intressena och sedan göra sin röst hörd. Svenskt Vattens jurist Gilbert Nordenswan är på plats i Bryssel fram till den 7 december för att få en bättre insyn i vad som är på gång, men också för att vara med och påverka den kommande lagstiftningen.