Hoppa till huvudinnehåll

Slamspridning på åkermark - Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2017

Systematiska fältförsök för att undersöka effekterna på mark och gröda vid spridning av slam på åkermark har pågått i Malmö och Lund sedan 1981 och de pågår fortfarande. Projektet initierades som ett samarbetsprojekt mellan LRF, Malmöhus läns Hushållningssällskap, kommunerna i sydvästra Skåne och Sysav. Rötat och avvattnat slam från Sjölunda och Källby avloppsreningsverk i Malmö respektive Lund har spridits på försöksytor på Petersborgs gård strax söder om Malmö och på Igelösa gård strax norr om Lund. Valet av grödor har följt den växtföljd som tillämpats på respektive gård. Fältförsöken har utförts med upprepningar för att få större säkerhet och minska effekterna av försöksfel. Försöket har utförts som ett blockförsök med fyra block, där alla försöksleden ingår i varje block. I fältförsöken finns ett helt obehandlat led där varken avloppsslam eller mineralgödsel har tillförts sedan 1981. Tillförsel i de slambehandlade leden är motsvarande 1 och 3 ton torrsubstans (TS) per hektar och år. Tillförsel har skett vart fjärde år med 4 respektive 12 ton TS per tillfälle. Både led med och utan slam har kombinerats med olika mängder mineralgödsel. Tillförseln har varit ingen (0), halv (½) respektive hel (1/1) giva av kväve i förhållande till vad som betraktas som normal gödsling för respektive gröda. Vid halv och hel kvävetillförsel har rekommenderad mängd av fosfor och kalium tillförts. Från år 2010 har provtagning av både jord och gröda skett rutvis istället för som tidigare ledvis. Detta innebär fyra gånger så många analyser, men möjliggör en bra statistisk bearbetning av materialet. Slammets innehåll av näringsämnen uppgår till drygt 4 % av TS vad gäller kväve och till drygt 3 % av TS vad gäller fosfor. Slamkvaliteten har genomgått en avsevärd förbättring sedan försöken startade. Samtliga metallhalter har minskat med tiden och minskningen uppgår i genomsnitt till över 70 % för slammen från båda avloppsreningsverken. Minskningen av halterna av bly, kadmium och kvicksilver har uppgått till cirka 90 %. Fältförsöken har hittills visat att slamgödsling medför att markens mullhalt är högre än i de försöksled som inte fått någon slam. Dock har inte mullhalten ökat i jämförelse med situationen när försöken började för 30 år sedan. Fosfortalen har stigit markant och kvävehalten har ökat i det översta markskiktet. Halterna av tungmetaller i marken har ökat vad gäller koppar, kvicksilver och zink på båda försöksplatserna. Kadmiumhalten har dessutom ökat på försöksplatsen Petersborg vid senaste analystillfället 2011, dock i mycket begränsad omfattning. Övriga metaller har inte uppvisat några förändrade värden på grund av slamgödsling.

Alla i försöken förekommande grödor har svarat med ökad skörd vid slamtillförsel. I genomsnitt har en skördeökning med cirka 7 % erhållits av slamgödslingen. Försöken har entydigt visat att slamtillförseln inte har haft någon negativ påverkan på växternas upptag av tungmetaller. Det kan fastslås att markens bördighet ökar vid slamtillförsel.

Område:
Avlopp & Miljö
Projektnummer:
13-124
Projektledare:
Per-Göran Andersson
Organisation Projektledare:
Hushållningssällskapet Malmöhus
Totalt beviljad finansiering av SVU:
330 000 SEK
Projektets totala kostnad:
2 350 000 SEK
Projektslut enligt aktuell prognos:
2017-12-31