God Desinfektions Praxis (GDP)
God Desinfektions Praxis (GDP) är ett arbetssätt för att ta reda på om man uppfyller de mikrobiologiska kraven för dricksvatten. På den här sidan kan du läsa om hur man går tillväga för att genomföra en genomlysning av barriäreffektiviteten enligt GDP.
Metoden utarbetades i Norge efter ett utbrott av Giardia 2004. Eftersom man bedömde det möjligt att använda samma angreppssätt i Sverige valde Svenskt Vatten att delfinansiera projektets senare delar. Från början kallades metoden Optimal Desinfektionspraxis (ODP), vilket senare ändrats till God Desinfektionspraxis (GDP).
Kraven i Norge är ställda så att två barriärer krävs – men det är inte helt lätt att avgöra vad som kan räknas som en fullständig barriär. Liksom i Sverige vilar ansvaret tungt på VA-huvudmannen när det gäller att göra dessa avvägningar.
För den som vill läsa mycket om GDP finns en rad rapporter att hämta hos Norsk Vann. Den rapport som är mest lättillgänglig är rapport 170 – Veiledning til bestemmelse av god desinfeksjonspraksis (pdf-fil). För mer detaljerat underlag hänvisas till de tidigare rapporterna.
Barriärhöjd och logkredit
Utgångspunkten i GDP är att man har i Norge valt att använda sig av det amerikanska angreppssättet att utifrån lokala data och förutsättningar bestämma en ”barriärhöjd”, dvs fastställa hur stor avskiljning som krävs vid anläggningen. Man kan sedan få vad som kallas ”logkredits” för olika insatser. Dessa insatser kan vara alltifrån restriktioner i tillrinningsområde till ändrat intagsdjup samt avskiljande och inaktiverande processer i vattenverket.
Man har valt att lägga stor vikt vid skydd av vattentäkten och förebyggande åtgärder för att minimera mikrobiologisk förorening.
För den som tänker göra en GDP rekommenderas att man läser rapport 170 i sin helhet, denna text kan ses som en introduktion till tankesättet. Att göra en GDP är egentligen inte svårt även om det kräver kunskap om lokala förutsättningar, samt att man sätter sig in i arbetsgången.
För att komma igång kan man göra en GDP där man håller sig ”på den säkra sidan”, dvs där man är osäker antar man det alternativ som innebär störst risk. Man får då ett konservativt mått på hur väl barriärerna kan sägas fungera. I takt med att kunskapen ökar kan man sedan förfina sitt verktyg successivt.
Arbetssättet i GDP (pdf-fil).
Till GDP:n hör ett excelark med stöd.