Mikrobiologi och dricksvatten

Mikrobiologin är "läran om det lilla livet", det vill säga läran om de små organismerna. Till mikroorganismerna räknas vanligen bakterier, virus, encelliga djur, svampar och alger. På den här sidan kan du läsa om mikrobiologiska aspekter på dricksvatten.

Mikroorganismer finns överallt runt omkring oss. Många mikroorganismer är ofarliga för oss människor och en del är nödvändiga för att vi ska må bra, till exempel vår normala sammansättning av bakterier i magen.

Till gruppen mikroorganismer räknas:

• Bakterier, t ex E. coli, storlek omkring 1 µm
• Virus (kräver värdcell för att föröka sig), till exempel Norovirus/Calicivirus, virus är mindre än bakterier, omkring 0,01-0,3 µm
• Encelliga djur (protozoer, ibland även kallade parasiter), till exempel Giardia och Cryptosporidium, omkring 10 µm
• Svampar, t ex mögelsvamp och mikrosvamp, synliga för ögat
• Alger, till exempel grönslick och blåstång, synliga för ögat. Blågröna alger nämns ibland här, men de är egentligen bakterier (cyanobakterier)

Mikroorganismer som orsakar sjukdomar

I de olika organismgrupperna finns en del mikroorganismer som har potential att orsaka sjukdom. Dessa kallas patogena mikroorganismer. En bra introduktion till viktiga mikroorganismer i dricksvatten ges i Mikrobiologisk riskprofil (pdf-fil) från Livsmedelsverket.

När patogena mikroorganismer förekommer i råvatten och reningsprocessen inte förmår reducera dessa i erforderlig omfattning finns risk för att man skall insjukna när man dricker vattnet. Dricksvatten i Sverige kontrolleras noga och det är mycket ovanligt att någon blir sjuk av mikrobiologisk förorening i dricksvatten!

Livsmedelsverket, som är ansvarig myndighet för kommunalt dricksvatten i Sverige, föreskriver att dricksvatten ska vara hälsosamt och rent. Det innebär bland annat att dricksvattnet inte ska orsaka sjukdom på grund av någon mikroorganism. I Dricksvattenföreskrifterna anges ett antal indikatororganismer, som om de kan detekteras i olika grad ska leda till någon åtgärd från producenten av dricksvatten. Du hittar mer information om detta under fliken säkerhet, kris och beredskap.

Indikatororganismer

Eftersom det finns en mängd olika mikroorganismer i vattenmiljön och det inte är möjligt att analysera samtliga har man valt att analysera ett antal indikatororganismer. Dessa är vanligen inte orsaken till en eventuell sjukdom, utan de används för att de bland annat är relativt enkla att analysera och för att de kan indikera (påvisa) någon patogen mikroorganism i dricksvattnet. Indikatororganismer bör:

• överleva bättre och längre än de sjukdomsalstrande mikroorganismerna
• finnas i större antal än de sjukdomsalstrande mikroorganismerna
• vara relativt harmlösa för människor

Inte alla indikatororganismer har alla dessa egenskaper, men de som analyseras är de som har visat sig fungera bäst utifrån den kunskap som finns idag.

Exempel på indikatororganismer är:

• E. coli
• Koliforma bakterier

Vi vet idag att det inte räcker att analysera indikatororganismer för att försäkra sig om att dricksvattnet är fritt från mikrobiologisk förorening. Som komplement till analyserna bör man arbeta med riskbedömningar och kontinuerlig utvärdering.

När dricksvattnet lämnar vattenverket skall det distribueras till konsumenterna via ledningar i marken och vidare in i fastigheter. För att dricksvattnet ska bibehålla sin mikrobiologiska stabilitet krävs ibland att viss desinfektionseffekt kvarstår i dricksvattnet ute på ledningsnätet, så kallad sekundär desinfektion.

Ytterligare information

För att ta reda på förekomst av olika patogener samt hur dessa organismer påverkar människan hänvisas till Smittskyddsinstitutet. Socialstyrelsen har också en del matnyttig information i ämnet.