Äldre rapporter - Avlopp & Miljö

Här kan du ladda ner rapporter från 2008 och framåt rörande avlopp och miljö. Övriga områden hittar du i vänstermenyn.

Rapporterna presenteras efter rapportnummer, titel, författare och sammansdrag. Tidigare rapporter kan fås genom vår rapportdatabas.

2011

C AvfallSverige-U2011-18, Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissioner från biogasanläggningar – Litteraturstudie, Magnus Andreas Holmgren, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Agnes Willén och Lena Rodhe, JTI

2011-09, Kväveberikning och skogsgödsling med torkat granulerat avloppsslam, Kenneth Sahlén, Margareta Söderström, SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Umeå, Thomas Mård, SYVAB, Himmerfjärdsverket, Grödinge
Inblandning av urea-fettsyraester i avloppsslam före torkning och granulering resulterar i höjd kvävehalt i slutprodukten. Det tillsatta kvävet löses lätt ut och blir växttillgängligt efter skogsgödsling. Med kväveberikade granuler kan gödseldoseringen minskas, vilket även resulterar i minskad tillförsel av tungmetaller och sänkt gödslingskostnad.

2011-08, Tätorters inverkan på recipienters bakteriella status, Lars Ohlsson, Halmstads kommun (VA), Dick Karlsson, Lars-Göran Gustafsson, DHI Sverige
Syftet med projektet har varit att följa indikatorbakterierna Escherichia coli och intestinala enterokocker från källorna i en tätort till recipienten, kvantifiera mängderna längs de olika transportvägarna, samt analysera de viktigaste påverkansfaktorerna för koncentrationerna i dagvatten, avloppsvatten och i en recipient.

2011-07, Luftburet enzym - riskmarkör vid arbete i reningsverk för avloppsvatten, Ragnar Rylander, BioFact Miljömedicinska Forskningscentrum, Lerum, Anna Calo, Studiekonsult, Örebro
Luftburet endotoxin och två olika enzymer har mätts i 10 olika reningsverk för avloppsvatten. Det fanns ett nära samband mellan endotoxin och enzymet N-acetylhexosaminidas (NAHA). Utgående från tidigare riskuppskattningar för endotoxin föreslås 50 NAHA som ett tröskelvärde för medicinska risker.

C AvfallSverige-U2011-09, Bedömning av långtidsegenskaper hos tätskikt bestående av flygaskastabiliserat avloppsslam, FSA. Beständighet, täthet coh yturlakning, Josef Mácsik, Märta Ländell, Karsten Håkansson
Projektet visar att FSA är ett tätt och beständigt liner-material. Genom att nyttja materialavskiljande lager mella FSA och dränskikt kan yturlakningen begränsas till utsköljning av pressvatten.

C AvfallSverige-U2011-08, Förstudie av olika system för matavfallsutsortering med avfallskvarnar, Åsa Davidsson, Frida Pettersson, Anna Bernstad
Förstudien utreder vas som händer med matavfall som malts i avfallskvarn och sedan leds till antingen en tank eller avloppsledningsnätet. Avfallets karaktär och betydelsen av olika parametrar har undersökts inledningsvis.

C 2011-SGC229, Utvärdering av svensk biogasstandard - underlag för en framtida revision, Mattias Svensson
Beslutsunderlag för revision av svensk biogasstandard Riskanalys, innehåll av spårämnen, mikroorganismer, vatten och olja. Översikt, nationell och internationell standardisering. Förslag på nya gränsvärden.

2011-04, VA-verkens energianvändning 2008, Anders Lingsten, Mats Lundkvist, Daniel Hellström, Peter Balmér
Rapporten innehåller en kartläggning av VA-branschens energianvändning 2008. Vidare redovisas typiska nyckeltal för energianvändningen på svenska VA-verk. En jämförelse görs med energianvändningen 2005.

C 2011-IVLB1977, Lustgasemissioner från avloppsreningsverk – en litteraturstudie, Klara Westling
En sammanställning av studier utförda kring lustgasemissioner från avloppsreningsverk med och utan biologisk kväverening. Sammanställningen ska fungera som kunskapsbas vid drift av svenska avloppsreningsverk för att vid behov kunna minska mängden emitterad lustgas.

C DHI12801069, Hydrodynamisk modellering av cirkulation och utbyte i Himmerfjärden, Olof Liungman, Patricia Moreno-Arancibia, Dick Karlsson
En hydrodynamisk modell har satts upp för Himmerfjärden med syfte att beskriva cirkulationen och vattenutbytet i fjärden som underlag för en biokemisk modell. Modellen visar god överensstämmelse med observationer.

C DHI12010427, Biokemisk modellering av Himmerfjärden, Olof Liungman, Patricia Moreno-Arancibia, Erik Kock Rasmussen, Charlotta Borell Lövstedt
En kopplad hydrodynamisk-biokemisk modell har satts upp för Himmerfjärden med syfte att öka förståelsen för närsaltsdynamiken och de biokemiska processerna i fjärden. Modellen beskriver vattenutbytet väl samt reproducerar årscykeln av de biokemiska förhållandena.

C VA-teknik Södra_2010, VA-teknik Södra – Aktivitetsrapport september 2009 - augusti 2010, Jes la Cour Jansen, Karin Jönsson, Henrik Aspegren
VA-teknik Södra är ett projektprogram för stärkande av forskning, utveckling och utbildning inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken i södra Sverige med fokus på avancerad avloppsvattenrening. I denna aktivitetsrapport presenteras resultaten av programmets första år.

C VB2010_VA-klusterMD, Verksamhetsberättelse VA-kluster Mälardalen 2010, red. Bengt Carlsson samt Linda Åmand
VA-kluster Mälardalen forskar och utbildar kring avlopps- och slamhanteringsfrågor. Denna verksamhetsberättelse sammanfattar arbetet i klustret under 2010.

C IVLB1954, Hammarby Sjöstadsverk – Uppstart av Försöks- och Demonstrationsanläggningen för Framtidens Kommunala VA-Teknik, Christian Baresel, Mats Ek, Östen Ekengren, Erik Levlin, Lars Bengtsson, Jozef Trela, Elzbieta Plaza
Hammarby Sjöstadsverk är en unik resurs för att utveckla VA-forskning i Sverige och internationellt. I början av 2008 tog en FoU grupp ledd av IVL och KTH över hela försöksanläggningen för fortsatt experimentell verksamhet inom VA-området i samarbete med olika aktörer. Det primära målet var först att säkerställa kontinuiteten i driften och att kostnader för detta skulle i framtiden täckas genom projektstöd från olika intressenter. Rapporten redovisar uppstartsfasen av forskningsaktiviteter på anläggningen.

2010

C IVLB1928, Bottenundersökningar i Upplands, Stockholms, Södermanlands och Östergötlands skärgårdar 2008–2009, Magnus Karlsson, Mikael Malmaeus, Emil Rydin, Per Jonsson
Bottenförhållandena i ett fyrtiotal kustområden längs den svenska ostkusten har studerats. Jämfört med situationen under 1990-talet har påtagliga förbättringar av redoxförhållandena i sedimenten konstaterats i ett antal av de undersökta områdena. Områden där förbättringar konstaterats karaktäriseras av en historiskt sett relativt hög landbaserad tillförsel av gödande ämnen. I studerade ytterskärgårdsområden, där förhållandena i hög grad bestäms av utbytet med öppna Östersjön, har inga förändringar noterats.

2010-10, Benchmarking och nyckeltal vid avloppsreningsverk, Peter Balmér
Rapporten beskriver begreppen benchmarking och nyckeltal och ger en internationell översikt av användning av benchmarking vid reningsverk. Rapporterade nyckeltal för energiförbrukning finns sammanställda.

C SGC219, Livscykelanalys av biogas från avloppsreningsverksslam, David Palm och Mats Ek

C SGC215, Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar, Emelie Persson, Elin Ossiansson, My Carlsson, Martina Uldal och Lars-Erik Olsson

C AMM2010-1, Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk, Ingela Helmfrid och Cajsa Eriksson
Rapporten beskriver en uppföljningstudie av en tidigare studie utförd i Östergötlands och Värmlands län år 2005-2006. Även denna gång följer studien flödet av läkemedel från användning till förekomst i avloppsvatten, slam, ytvatten och i dricksvatten.

2010-06, Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten, Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm
Separat bilaga "Analysresultat_ Ladbrodammen_Tibbledammen.pdf" (59 MB), finns även tillgänglig att ladda ner från rapportdatabasen
Vattendirektivets prioriterade ämnen och lösta metaller studerades i dagvatten och två dagvattenanläggningars reningsfunktion utvärderades. En jämförelse av uppmätta halter med miljökvalitetsnormer och dagvattenriktvärden genomfördes.

2010-02, Övervakning av prioriterade ämnen i vatten och slam från avloppsreningsverk i Stockholm, Maria Pettersson, Cajsa Wahlberg
Ett stort antal prioriterade miljöföroreningar har analyserats i avloppsvatten och slam från avloppsreningsverken i Stockholm. Målsättningen med studien har bland annat varit att identifiera ämnen för vidare övervakning för att kunna relatera föroreningstrender till åtgärder som görs för att minska utsläppen av dessa ämnen.

C 1097, 27-107, Alternativa konstruktionsmaterial på deponier – Vägledning (värmeforsk), Thomas Rihm, SGI; Yvonne Rogbeck, SGI; Bo Svedberg, Ecoloop AB; Maria Eriksson, NCC.

C U2005-06, 22-130, Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall (rvf), Katarina Starberg
Rapporten består av en huvudfil och flera bilagor. Länk för att ladda ner rapportens filer en och en.

2009

2009-16, Fällningsdammar – nuläge och framtid, Jörgen Hanæus, Åsa Hanæus, Wen Zhang
Nuläget för fällningsdammar har studerats i ett fältprojekt och från miljörapporter. Dimensionering av dammar utifrån reell uppehållstid och turbiditet har föreslagits. Den elenergi som omvandlas finns redovisad. Ett dammsystem med energiskogsbevattning finns beskrivet.

2009-15, Pilotstudie av tre metoder att bekämpa fjädermyggor i avloppsreningsverk, Leif Sildén
Massproduktion av fjädermyggor i reningsverk är ett stort arbetsmiljöproblem. Tre praktiska försök mot fjädermyggor i avloppsreningsverk har genomförts i Örebro kommun. Dosering med BTI har visat sig fungera väl.

2009-11, Mätteknik för att styra och optimera deammonifikation, Jozef Trela, Bengt Hultman, Elzbieta Plaza, Erik Levlin, Isaac Fernández
I denna rapport presenteras resultat från försök utförda för att utveckla, testa och bedöma olika mättekniker för att följa upp processen med syfte att senare ha möjligheten att styra och optimera deammonifikation. Studier visade på användbarhet av volym- eller tryckmätning för bildad kvävgasmängd.

2009-09, Biologisk fosforavskiljning i Sverige – Erfarenhetsutbyte och slamavvattning, Jes la Cour Jansen, Eva Tykesson och Karin Jönsson och Lars-Erik Jönsson
En hemsida för Bio-P-nätverket är etablerad och placerad hos Svenskt Vatten. Två kurser; en allmän kurs i bio-P-drift och en kurs för mikrobiellt intresserad har etablerats. Förbättrat sedimentation och slamavvattning genom en väl driven bio-P-process i förhållande till en traditionell process med kemisk fällning har dokumenterats.

2009-08, Biologisk fosforavskiljning i Sverige – Uppstart och drift, Jes la Cour Jansen, Erik Särner, Eva Tykesson, Karin Jönsson och Lars-Erik Jönsson
Strikta utsläppskrav i Sverige betyder att biologisk fosforavskiljning ofta behöver kombineras med kemisk fällning. Uppstart och drift av bio-P-processen kan optimeras om kemisk fällning hålls på en nivå där tillgänglig fosfor motsvarar tillgänglig VFA. Vid brist på VFA kan intern hydrolys av biologiskt slam vara en tillgång.

2009-07, Fosfor i infiltrationsbäddar - fastläggning, rörlighet och bedömningsmetoder, David Eveborn, Jon Petter Gustafsson och Caroline Holm
Fem öppna infiltrationer undersöktes med målet att kunna finna en indikator för bäddarnas fosforavskiljningsförmåga. Aluminium hydroxider/oxider tycktes ha betydelse för avskiljningen. Den totala avskiljningen på en 16 årig bädd undersöktes och uppgick till endast 8 %.

2009-06, Reduktion av naturligt organiskt material och mikroorganismer i konstgjord grundvattenbildning – Del 2: Försök i kolonn- och pilotskala med natursand och järnoxidtäckt olivinsand, Dan Berggren Kleja, Per-Olof Johansson, Julia Skarbinski, Jon Petter Gustafsson
Försök i kolonn och pilotskala visade att avskiljningen av naturligt organiskt material avsevärt kunde förbättras genom ett 30 cm skikt av järnoxidbelagd olivinsand. Förozonering ökade avskiljningen ytterligare.

2009-02, Uppföljning av provytor med tätskikt av FSA – Gärstad deponi och Sofielunds deponi, Märta Ländell, Maria Carling, Karsten Håkansson, Elke Myrhede, Bo Svensson
Uppföljning av provytor med FSA i tätskiktet visar att kravet på täthet för deponier för icke farligt avfall uppfylls. Mikrobiell aktivitet har uppmätts, men konsekvenser på tätskiktets funktion har inte noterats. Halter av metaller och näringsämnen i vatten som avrinner på tätskiktet är höga men avtar med tiden.

2009-01, Endotoxin och bakterieenzym i reningsverk för avloppsvatten, Ragnar Rylander
Mätningar av endotoxin och bakterieenzym vid olika arbetsplatser på avloppsreningsverk visade höga värden vid platser där vattnet agiterades eller där underhållsarbeten pågick. Mätning av bakterieenzym är enkelt och kan användas som översiktligt riskvärdering för exponering via inandning.

29-115, Anammox som en metod för rejektvattenrening, Seminarium vid Himmerfjärdsverket 2009-10-08
Redovisning av hur långt utvecklingen av anammox har kommit och framtida potential och användningsområden för anammox.

C RKA 44, 28-102, System för kvalitetssäkring och jordbruksanvändning av källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll, Ola Palm, JTI (0,2 MB)

2008

2008-18, Utvärdering av enstegsprocess för deammonifikation, Jozef Trela, Elzbieta Plaza, Grzegorz Cema, Bengt Hultman, Erik Levlin och Jan Bosander
Enstegsprocess för deammonifikation studerades under 2006 och 2007. Med en hydraulisk uppehållstid på 1 dygn varierade avlägsnad kvävemängd från 0,8 till 2,6 g N m-2 d-1 svarande mot en kvävereduktion på 35-90 %.

2008-15, Alternativ dagvattenhantering i kallt klimat, Maria Viklander och Magnus Bäckström
Den hydrologiska cykeln blir betydligt mer komplicerad i urbana områden med kallt klimat. Konventionella system som går ut på att avleda dagvatten (via kombinerat eller duplikat ledningsnät) är inte uthålliga i sin nuvarande form i städer med kallt klimat. Alternativa metoder och anläggningar, exempelvis svackdiken och dränerande asfalt med enhetsöverbyggnad, kan ge en bättre anpassning till vintriga förhållanden och uthållighet.

2008-14, Vegetationsetablering i rötslam vid efterbehandling av sandmagasin, Clara Neuschütz och Maria Greger
Växters effekt på rötslam utlagt som täckskikt på gruvavfall har undersökts. Förmågan att etablera sig i rötslammet, samt att förhindra läckage av näring och metaller skilde sig mellan olika arter. Mest effektivt fungerade etablering av energigräs, som minskade läckage av näring och metaller utan att ackumulera höga metallhalter i skotten.

2008-13, Markrestaurering av grustäkt med kommunalt avloppsslam, Tord Magnusson
Tallungskog, planterad i grustäkt, gödslades med 3,8, 7,6 och 11,4 ton TS slampellets per hektar (motsvarande 165, 325 respektive 490 kg N/ha). Signifikanta tillväxteffekter kunde inte påvisas efter fyra år.

2008-12, Energigrödor – en möjlighet för jordbruksanvändning av slam, Johanna Olsson, Eva Salomon, Andras Baky och Ola Palm
I studien togs fyra växtföljder fram som möjliggjorde gödsling med slam till energigrödor och odling av råvara till livsmedelsindustrin på samma fält efter en viss karenstid. Analysen visade överlag på ett acceptabelt växtnäringsöverskott samt en försumbar påverkan på lantbrukarens ekonomi.

2008-11, Handbok om VA i omvandlingsområden, Krister Törneke, Lena Tilly, Erik Kärrman, Mats Johansson, Denis van Moeffaert
Omvandlingsområden saknar ofta fungerande vatten- och avloppsförsörjning. Kommunerna kan och bör planera för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i hela kommunen. Detta underlättas om man tidigt fattar strategiska beslut. Handboken ger vägledning och verktyg för detta arbete. Finns även tryckt version som du kan köpa i Vattenbokhandeln.

2008-10, Återvinning av näringsämnen ur svartvatten – utvärdering projekt Skogaberg, Pascal Karlsson, Peter Aarsrud, Mark de Blois
Denna rapport karakteriserar ett svartvatten i ett självfallsystem från bostadsområdet Skogaberg i Göteborg samt beskriver och jämför olika alternativ (vad gäller investeringar, energi, transporter, etc.) för att återvinna näringsämnen från svartvattnet som gödsel i jordbruk.

2008-09, Metoder för slamhydrolys, Åsa Davidsson, Karin Jönsson, Jes la Cour Jansen och Erik Särner
Det finns många metoder för hydrolys av slam. Projektets syfte har varit att studera olika metoders tekniska status och användningsområden. En kartläggning av vilka metoder som används i fullskala har också gjorts.

2008-08, Anaerob behandling av hushållsspillvatten och klosettavlopp blandat med organiskt hushållsavfall - resultat från Sjöstadsverket, Stockholm, Daniel Hellström, Lena Jonsson, Åke Nordberg, Lars-Erik Olsson
Metangasproduktion och reningseffekt för en anaerob UASB-reaktor och en anaerob membranbioreaktor för hushållsspillvatten alternativt för klosettavlopp blandat med malt matavfall utvärderades. Omvänd osmos testades för att erhålla höggradig rening och utvinning av närsalter.

2008-06, Risker med rester av läkemedel i avloppsvatten – Kommentarer till osäkerhet i värdering och bedömning samt förslag till åtgärder, Anders Svenson, Mats Ek
Rapporten sammanställer data för läkemedel där hög risk för effekter i den yttre miljön anses föreligga. Östrogener är en grupp ämnen varav några fått höga värden. Långtgående biologisk behandling i reningsverk är metodik som framgångsrikt avskiljer dessa hormoner.

2008-05, Omsättning av metaller i Salixodling gödslad med slamkompost, Kenth Hasselgren
Metaller har mätts i en Salixodling gödslad med slamkompost avloppsslam och flisat park- och trädgårdsavfall som ingående material. Kadmium och även zink tas upp i stamved hos Salix i högre grad än vad som tillförs med slamkomposten vid normala givor. Det sker således en nettobortförsel av dessa metaller i den odlade marken. För andra metaller sker en nettoackumulation i marken, dock i mindre omfattning jämfört med odling med konventionella jordbruksgrödor.

2008-04, Konduktivitetsmätningar som mät- och kontrollmetod vid kommunala avloppsanläggningar, Erik Levlin, Bengt Hultman
Konduktivitet beror av salthalten och konduktivitetsmätningar ger indirekt information om avloppsvattnets sammansättning. Avloppsreningsverk med biologisk kvävereduktion ger en konduktivitetsminskning i processen. De högsta konduktivitetsvärdena erhålls vid rötning av avloppsslam.

2008-02, Ultraljudsbehandling, en kostnadseffektiv metod för att öka gasproduktionen och minska mängden slam?, Maria Dåverhög, Peter Balmér
Borås Stad och Oskarshamns kommun har i två års tid kört två olika ultraljudsanläggningar för behandling av överskottsslam innan rötning. Ingen väsentlig ökning av gasproduktion eller minskning av slammängd har kunnat påvisas. Däremot har ultraljudsbehandlingen minskat skumning i rötkammaren.

C 22-127, Erfarenheter av luktrening, Bibliografiska uppgifter, Luktdatabas på Norsk Vanns hemsida, Norsk Vann

C 21-106, Öppen dagvattenhantering i en redan etablerad stadsdel av Malmö, Peter Lindhqvist. Rapporterna nedan kan du ladda ner på Green Roof.

• Fågel- och insektsinventering av Augustenborgsparken av Thomas Ohlsson, december 2001, ISBN 91-973489-0-2
• Hantering av dagvatten i öppna strukturer i stadsmiljö av Helena Krantz och Mattias Hjerpe, maj 2002, ISBN 91-973489-1-0
• Öppna dagvattensystem av Fia Niemi et al, september 2004, ISBN 91-973489-2-9
• Fågel- och insektsinventering av Augustenborgsparken 2002 av Thomas Ohlsson, december 2002, ISBN 91-973489-3-7
• Birds and Insects in Augustenborgsparken av Thomas Ohlsson, oktober 2004, ISBN 91-973489-6-1
• Skötsel av det öppna dagvattensystemet i Augustenborg av Pär Söderblom, november 2004, ISBN 91-973489-2-9
• Uppfattningar om öppen dagvattenhantering i Augustenborg av Tim Delshammar et al, november 2004, ISBN 91-973489-8-8